När jag flyttade ner från Piteå till Stockholm hösten 1982 var jag inte så ängslig över att tvingas byta miljö och vanor. Jag hade tidigare besökt exotiska platser och upplevt andra kulturer, och vart man än kommer i vida världen så träffar man på folk från Piteå. Jag kan faktiskt uthärda och försaka mycket, om jag bara har tillgång till snus. Så småningom blev jag emellertid varse min svåra längtan efter pitepalt, som jag var van att inta regelbundet där jag kom ifrån. Om mitt sug efter maträtten i fråga är nedärvt eller miljöbetingat, det är oviktigt i sammanhanget. Nu fick jag i alla fall känna på hur det var att leva i umbärande. I desperation handlade jag olika sorters storkökstillverkade substitut med etiketten palt, men som knappast gjorde namnet rättvisa. Det var olika ingredienser hos olika fabrikat. Att t.ex. ägg inte behöver ingå som bindemedel i palt, det var jag övertygad om. (I värsta fall köpte jag kroppkakor, ett surrogat.) Jag hittade Inga paltar, inte ens handrullade varianter från Piteå, som var regelrätt tillverkade. Nej, det mjöl som ingår skall inte uteslutande vara vete; förutom vetemjöl bör kornmjöl ingå. Det är klart, man kör förmodligen med idel vetemjöl för att det då blir ljusare och finare paltar, som kanske kan attrahera en större grupp av konsumenter i sydligare regioner.
Nåväl, man får börja laga sin egen palt, kom jag fram till. Jag gjorde en del efterforskningar på paltrecept, konsulterade också min syster och hennes kunskap som hon hade lärt av sin mans mormor (från Piteå). Småningom komponerade jag ihop receptet nedan. I mitt recept på pitepalt ingår lök, som dock inte är nödvändigt att ha med.
Ingredienser
* 1,25 kg rå potatis
* 250 g kokt potatis (kall)
* 2 dl vetemjöl
* 2 dl kornmjöl
* Rimmat fläsk, några hg
* Gul lök, om man önskar
Tillredning
Först skalas den råa potatisen. Sedan finrivs potatisen med rivjärn eller köttkvarn. Det går även utmärkt att, som jag brukar göra, nyttja en råsaftcentrifug, som river potatisen effektivt och fort. Man bör då tillvarata litet av potatisvattnet som avgår och återföra en en lagom mängd till den rivna potatisen enär den eljest blir för torr.
Den rivna potatisen blandas ordentligt med den kokta potatisen (som först mosats) samt mjölet till en lagom fast smet/deg. Den kokta potatisen gör att den färdiglagade palten får en mjukare konsistens. Man formar sedan ca 150 g smet till en "krater" som man lägger ca en msk tärnat fläsk + hackad lök i, täcker för och bearbetar till ett klot. Detta är ett kletigt handarbete, som blir smidigare om man regelbundet fuktar fingrarna med kallt vatten.
Av en paltsmet i denna storlek brukar man kunna få ut omkring ett dussin paltar, som läggs i en stor kastrull med kokande vatten som är gott saltat. Paltarna sjuds i ca 40-60 minuter. I början sjunker paltarna, flyter så småningom upp, men är klara först när de ånyo har sjunkit.
Varsågod och ät
Till palten serveras smör och/eller lingon. Eventuellt överskott av det rimmade fläsket kan stekas och läggas upp tillsammans med palten.
Kall palt kan man sedan skiva och fräsa i smör. Stekt palt är smaskens, tycker många.